Det är många konsumenter som inte känner till vad de olika märkningarna på livsmedel betyder.
– Förståelsen av märkningen har inte blivit bättre på nästan tio år, säger Karin Cerenius, chef för Kontrollstödsavdelningen på Livsmedelsverket.
De allra flesta är nöjda med varornas märkning – trots att de inte ens vet vad den betyder. För att få förståelse över hur väl konsumenterna uppfattar olika typer av livsmedelsinformation har Livsmedelsverket genomfört en undersökning.
Resultatet visar att många visar sig tro ha bättre förståelse av märkningarna än vad de i själva verket har. Framförallt råder det stor förvirring när det gäller vegobegrepp. Få känner till skillnaden mellan begrepp som vegetarisk, vegansk, vego, växtbaserad, lakto-ovo eller lakto-vegetarisk.
Ytterligare en sak som många konsumenter har fått om bakfoten är ursprungsmärkning. Man bedömer att kunskapen inom detta område är mycket låg och få deltagare i undersökningen känner till vilka moment som måste ha skett i Sverige för att kunna ha märkningen ”ursprung i Sverige”.
Enligt Livsmedelsverket har konsumenternas förståelse inte ökat under de tio senaste åren.
– Det betyder att myndigheter och företag behöver jobba för att märkningen ska bli lättare att förstå, säger Karin Cerenius till Livsmedelsnyheter.
Majoriteten av de deltagande i undersökningen anser själva att de har tillräckligt god kunskap för att kunna ta välgrundade beslut innan köp. De allra flesta har koll på bäst före-datum och sista förbrukningsdag, innehållsförteckning och tillsatser.
